Call me
Send me on my way still smiling
Maybe that's the way I should go,
Straight into the mouth of the unknown
I left the spare key on the table
Never really thought I'd be able to say
I merely visit on the weekends
I lost my whole life and a dear friend
I've said it so many times
I would change my ways
No, nevermind
God knows I've tried
Call me a sinner, call me a saint
Tell me it's over I'll still love you the same
Call me your favorite, call me the worst
Tell me it's over I don't want you to hurt
It's all that I can say. So, I'll be on my way
I finally put it all together,
But nothing really lasts forever
I had to make a choice that was not mine,
I had to say goodbye for the last time
I kept my whole life in suitcase,
Never really stayed in one place
Maybe that's the way it should be,
You know I live my life like a gypsy
I've said it so many times
I would change my ways
No, nevermind
God knows I've tried
Call me a sinner, call me a saint
Tell me it's over I'll still love you the same
Call me your favorite, call me the worst
Tell me it's over I don't want you to hurt
It's all that I can say. So, I'll be on my way
I'll always keep you inside, you healed my
Heart and my life... And you know I try.
Call me a sinner, call me a saint
Tell me it's over I'll still love you the same
Call me your favorite, call me the worst
Tell me it's over I don't want you to hurt
It's all that I can say. So, I'll be on my way
So, I'll be on my way
So, I'll be on my way
Wake up!
Grey man
Skolan börjar inte förens vid ett, även om jag kanske borde vara där lite tidigare och ge mikrobiologiboken lite uppmärksamhet.
Lägenheten ser okej ut, så jag är inte uppe för att jag måste städa och få iordning. Inte heller finns det någon tvätttid bokad tidigt denna onsdagsmorgon.
Jag är helt enkelt bara vaken, utan anledning, och utan möjlighet att somna om.
Det är grått ute idag. Ser inte särskilt gästvänligt ute. Inte som igår då jag vaknade av att solen sken mig i ögonen, så jag var tvungen att gå upp och dra för gardinerna. Näe det är inte en sådan dag idag. Än så länge är detta en grå dag. Lite småmörk och diffus på grund av för lite ljus.
Dags för någon slags frukost!
Holding these memories
I feel I'm folding
This is the last time
Now I'm gone
The wheel of time turns

svamlande
Utsikten från mitt fönster är vissligen ganska vacker. Grenar som saktare blir vitare och vitare, men det känns på något sätt lite tidigt. Jag har absolut inget emot vare sig vintern eller snön, men det är precis som om det kommer en månad för tidigt. Okej om man ska se det på det viset, så har jag en jullåt på hjärnan, förra veckan drack vi glögg, pepparkakor intas, och jag njuter av skumtomtar. Men det är egentligen bara början på november och första advent är inte förens om tre veckor. Ändå är väldigt många affärer redan julpyntade och har varit det i en veckas tid. Halloween och alla helgona sakerna försvinner fort och ersätts med adventsljusstakar och pepparkakor. På så sätt är det inte konstigt att det snöar, för ska man tolka affärerna rätt, så vill de att en högtid som är en och en halv månad bort ska vara nu (okej ja vet att de bara vill att vi ska handla en massa), och julen är ju förknippad med snö och vinter. Aja inget mer funderande och det snöar fortfande i samma takt.

Vaknar lika trött omtöcknad o kantstött
Ja o sähär kommer det va
fram till februari man får vara glad ifall man klarar sig undan lite lindringt
365 såna uppvaknanden höst, vinter, vår, sommar, ett år
men så länge jag får ha dig brevid i sängen
står jag ut vad som än händer
Tågåkande
Jag skrev i våras ett inlägg om att åka tåg. Eftersom jag bara har mobilen nu kan jag inte länka till det inlägget. Har om jag ska vara ärlig inte läst de sen dess heller, kan därför inte exakt veta vad jag skrev, men om jag inte missminner mig totalt så skrev jag om hur mycket jag tycker om att åka tåg. Hur avslappnad det är. Jag kan fortfarande tycka så om tågåkandet är som ikväll. Jag sitter i princip ensam i vagnen, det är mörkt ute, allt är bara lugnt det ända som hörs är min musik och första egna ytterst sovande ljud. Totalt motsatt till tågresan jag företog mig med min bror i onsdags. Tur retur Stockholm på en dag . Ett överfullt intercity tåg där inget av den ro som finns på tåget jag sitter nu existerade. Sådana resor är det lätt att bli rastlös och trött på, det låter över allt, och om man somnar är det mer av utmattning än av dödlighet. För ett par år sedan, efter en helg av konserter i Göteborg skulle jag och lisa ta tåget hem. Hela den resan fick vi sitta i en av gångarna, folk stod packade på varann och konduktörerna kom knappt fram. När det blir så där mycket folk på en liten yta ser man snabbt paniken och obehagskännslorna i mångas ögon. Att behöva stå ut med att trängas med alla dessa främlingar verkar outhärdligt. Jag klarar av det, även om jag föredrar kvällar som den här. Och den där färden hem från Göteborg uthärdades med hjälp av gärningsmannen! Nu ska ja byta tåg Cya in Skövde!
.
Vill ni ha en apelsin?
Det jag tycker om med den här serien, och alla Feist böcker för den delen, är känslan av djup, att det alltid finns något som ligger bakom, smådetaljer över allt, och på olika sätt kopplingar till våran tid och värld, utan att de på nått sätt förstör illutionen av den välden, Kelewan i Imperiets dotter och många många fler i de andra böckerna. De slutar aldrig att överaska, vare sig de nya böckerna som kommer eller de gamla som jag håller på att ta om från början. Kan inte annat än varmt rekomendera dem!


Turning it up as you always do




Ja skulle ju kunna lägga upp skarpare bilder, men var är det för roligt med det?
Wonder...
Varför jag har blogg.se som startsida.
Jag skriver inget, tänker helt enkelt inte på det.
Ganska tråkigt, men ännu tråkigare att skriva att man inte pallar göra det.
Now I think I understand
How this world can overcome a man
Like a friend we saw it through
In the end I gave my life for you
Gave you all I had to give
Found a place for me to rest my head
While I may be hard to find
Heard there's peace just on the other side